Djur, fåglar och insekter i Källslätten

29.10.2013 17:29

Djuren


Däggdjursfaunan är inte fullständigt inventerad i Källslätten. Bristen är att ingen systematisk inventering av smågnagare, näbbmöss och fladdermöss är gjord. Långörad fladdermus har påträffats flera gånger, bland annat i jordkällaren. Skogssorken är områdets mest talrika smågnagare. Större och mindre skogsmus samt åkersork är vanliga och vattensork har setts vid dammarna. Fynd av skogslämmel har konstaterats genom ett kranium i en spyboll av pärluggla.Vissa år är den mossätande skogslämmeln mycket vanlig.
Några reflektioner kan göras över de fyra stora rovdjuren. I början av den fyrtio år långa period som våra noteringar sträcker sig över, noterades aldrig spår av lodjur. Första björnspillningen hittades i början på 1970- talet. Numera är båda arterna årligen noterade i dessa trakter. Några spår av varg har aldrig rapporterats vid Källslätten, men väl i dess omgivningar.
 
I övrigt är det den vanliga däggdjursfaunan som finns, exempelvis älg, rådjur, räv, grävling, skogshare, ekorre och mård. Vessla och hermelin finns också och det goda sorkåret 1974 sågs en hermelinkull med inte mindre än tolv ungar.
 
Vildsvin observerades i december 2006 vid Porsmyran strax norr om Källslätten. Andra djur som setts är kopparödla, skogsödla, snok och huggorm – den senare inte ovanlig. Padda och vanlig groda spelar i dammarna om våren.
Kräfta, abborre och dammussla har planterats in i dammarna och levde där i flera år men försvann senare. Rudor sattes in 1966 och har klarat sig bra, trots svåra isförhållanden. Vinbergssnäcka inplanerades 1971 och denna art håller främst till vid trädgården.

 Kopparödla
 
 

Fåglarna

 
 Ladusvala
Om man kommer till Källslätten som besökare är det avhängigt årstiden vad man kan få se och höra. Tidigt på våren är mesarnas sångperiod och då sjunger talgoxe och blåmes. I den närliggande skogsmarken kan också de andra mesarna som svartmes, tofsmes och talltita höras. Den senare har blivit allt ovanligare.
När vårvinterkvällen kommer kan både pärl- och sparvuggla ropa. Även andra ugglor har setts genom åren, men det är mer tillfälligt. Exempelvis har slaguggla och kattuggla noterats. Under en kort period på 80-talet så spelade även orrarna på åkrarna. Detta har helt upphört och nu kan man bara höra dem på avstånd.

Ladusvala
 
Under aprilkvällar är fågelsången som härligast i Källslätten. Det är de fem trastarterna taltrast, koltrast, rödvingetrast, björktrast och dubbeltrast som lägger grunden för det. Den kören kompletteras av bland andra rödhake och järnsparv.
 
Med maj kommer de insektsätande fåglarna tillbaka. Då blir svartvita flugsnapparen karaktärsfågel liksom lövsångaren. Emellanåt, dock inte varje år, infinner sig göktytan. Med sitt litet enformiga läte ger den ändå liv åt fågelkören. I andra halvan av maj kompletteras fågelsången av svarthätta och trädgårdssångare. Källslätten har också under alla år varit en säker lokal för gransångare.
 
Det går bara någon vecka efter midsommar så har många i fågelkören tystnat. En bit in i juli är det mest bara svarthätta och trädgårdssångare som sjunger. Då blir behållningen istället några arter som visar sig öppet. Dit hör de ladusvalor som brukar försöka häcka i ladan och härbret. Ofta plundras dock boet av ekorren. Likadant är det med sädesärlan.
 
En ihärdigt spelande art är morkullan. Den drar förbi på kvällarna, kommer tidigt i april och håller spelflykten igång ända in i augusti.
 
Under hösten drar Källslättens alla rönnar till sig en rad fågelarter. När det är gott om bär är det många trastar och sidensvansar som äter av dem. Vissa år dyker även tallbitar upp och kalasar på bären. Likadant gör domherren men den ser man ofta även på våren ätandes av äppelblommorna.
 
Gråspetten har under alla dessa år varit möjlig att se på hösten och vintern. Den har på senare år blivit vanligare vilket är glädjande. Mera sällan kan man se den mindre hackspetten.
 
Mitt under vintern ger en tur till Källslätten inte så många fågelarter. Är man uppmärksam och dessutom har litet tur kan man då få se någon övervintrande kungsörn glida förbi. Annars kan det bli tillfällen då man bara hör någon korp på avstånd
Under dessa fyrtio år har några ovanligare arter naturligtvis noterats. 1966 häckade mindre flugsnappare i asp- och granskogen i Kullerdalarna. Häckning var på den tiden inte noterad så många gånger. (Häckningsfyndet var det andra i länet.) En annan art knuten till lövskogen och som setts vid några tillfällen är stenknäcken. Den har då kalasat på häggbären och körsbären. Närmaste häckningsplats är i Bjursås vilket ju inte är så långt från Källslätten.
 
Sammantaget har i Källslätten noterats 114 arter.
 

Insekterna

 
 Gräsfjäril
Skogsgräsfjärilen är en vanlig art.
 
Någon egentlig inventering av insekterna har aldrig gjorts i Källslätten. Därför är följande endast en kommentar till de vanligaste och de mera märkliga fynd som gjorts under de år föreningen varit verksam på platsen. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt dagfjärilar och skalbaggar.
 
Skalbaggar
Den stora kraftiga långhorningen videbock, har fångats. Arten är sällsynt och endast ett fåtal gånger observerad i Dalarna. Den är ett nattdjur och larven lever i stora murkna sälgar.
 
I murkna granstubbar har den vackra knäpparen Ampedus balteatus anträffats. Arten är ej ovanlig.
Bland äldre fynd kan nämnas Stenostola ferrea och gångbaggen Cerylon fagi, som beskrivs av Einar Klefbeck i ”Natur i Dalarna”. Stenostola ferrea förekommer inte i Sverige, däremot S. dubia , lövgrenbock. Arten är en långhorning vars larv gnager i död lövved. Arterna är svåra att skilja åt och har förväxlats. Dessa båda arter har en sydlig utbredning då de lever på lind.
 
Dagfjärilar
Den stora vackra makaonfjärilen har observerats flygande över området vid flera tillfällen.
 
Bland vitvingefjärilarna är följande talrika vid Källslätten: Rapsfjäril, aurorafjäril, skogsvitvinge och citronfjäril.
 
Av släktet Argynnis (pärlemorfjärilar) är allmän pärlemorfjäril, brunfläckig pärlemorfjäril och prydlig pärlemorfjäril vanliga.
Kvickgräsfjärilen ses ibland flygande i skogsbrynen kring ängarna. Övriga gräsfjärilar i Källslätten är berggräsfjäril, skogsgräsfjäril, luktgräsfjäril samt kamgräsfjäril. Dessa arter är allmänna.
 
Sorgmanteln är ganska vanlig och ses ofta sugande på ruttna äpplen om hösten.
 
Tre vanliga arter vars larver lever av nässlor är vinbärsfux, nässelfjäril och påfågelöga.
 
Aspfjärilen som lever på asp är en av Nordens största dagfjärilar och kan ses vid Källslätten i slutet av juni eller början av juli.
 
Tistelfjärilen har påträffats vid ett tillfälle. Den är en besökare från sydeuropa som ej klarar våra kalla vintrar.
 
Den lilla ljusblå tosteblåvingen ses ofta flygande över ängarna redan i april. Den är tämligen allmän. Den bruna blåvingen är mycket talrik i tiden runt midsommar. Arten är annorstädes inte vanlig. Donzels blåvinge har insamlats vid ett tillfälle. Det är en lokal och tämligen sällsynt art som verkar trivas vid gamla fäbodmarker. En annan sällsynt art är liten blåvinge. Den vill gärna ha torra enbackar. Den är endast observerad vid ett tillfälle.
 
Sent på hösten 2006 uppdagades bland äldre material en hona av violett guldvinge som insamlats vid Källslätten den 1 juni 1973. Arten har från mitten av 1980-talet haft en dramatisk minskning i landet.
 
Detta är en tydligt slåttergynnad art vars larv lever av ormrot. Den förekommer i soliga gläntor på betad eller slåttrad ogödslad blomrik mark, gärna i anslutning till översilningsmark eller ytligt grundvatten. Fjärilen flyger från mitten av maj till mitten av juni. De hävdade markerna vid Källslätten bör hysa lämpliga livsmiljöer för den violetta guldvingen och det finns goda förutsättningar att den kan leva kvar.
 
Under våren hör den allmänna björnbärssnabbvingen till de vanligaste inslagen. Den mera ovanliga svartfläckiga glanssmygaren ses då och då flygande efter skogskanterna om försommaren.

Skogsfjärilen är en vanlig art i Källslätten.
 
Tillbaka

Sök på webbsidan

Kontakt

Bli medlem Som medlem i föreningen har du möjlighet att vara med och rädda ett unikt område för framtiden. Vi ger ut två program årligen, ett på våren och ett på hösten. Där berättar vi när arbetsmötena sker och när slåttern blir av. Även andra träffar som årsmöte och ibland resor till andra liknande områden i Sverige annonseras i programmet.

Man kan även vara medlem för att på så sätt ge föreningen sitt stöd när det gäller våra kontakter gentemot myndigheter och markägare.

Det kostar 50 kronor för en fullbetalande och 10 kronor för en familjemedlem att vara med i ett år.
Sätt in summan på föreningens plusgirokonto 88 36 64-5. Ange namn och adress samt antalet familjemedlemmar.