Trädgården

Förutom det ålderdomliga odlingslandskapet är det Källslättens trädgård som gör intryck på besökaren. Trädgården åskådliggör den högreståndsmiljö som här anlades under 1600-talets senare hälft. Exakt datering av trädgården och de personer som stod bakom har ännu inte gått att belägga.
Det ledande skiktet bland bergsmän i Falun ville vid denna tid manifestera sin position i samhället. Gruvan stod på sin höjdpunkt och hade stor betydelse för hela riket och den stormaktsposition Sverige nu befann sig i. Gårdar med trädgårdsanläggningar växte fram runt Falun under denna epok. Jämförbara är trädgårdarna vid Noret, Staberg, Stora Hyttnäs och Glamsarvet.
De ledande bergsmännen hade under denna tid vida kontakter med såväl övriga landet som Europa. Att influenserna inom trädgårdsmodet därför nådde denna krets, var inget konstigt. Vid Kopparberget var vegetationen borta över stora områden pga roströken. De ståndsmässiga gårdarna och trädgårdarna byggdes därför upp på behörigt avstånd från de frätande svavelångorna.
 
Föregångarna till bergsmännens trädgårdar får av naturliga skäl sökas utanför landets gränser. Mycket tyder på att den stil som nu anammas inte är den franska barocken utan snarare tysk senrenässans. Källslättens gårdsanläggning anses typisk för denna stilriktning. Gård och trädgård är anlagd efter en mittaxel,från manhus och flyglar till en fruktträdgård i fem terrasser. Till trädgården har letts vatten via pipstockar, med självtryck, till två på varandra följande vattenkonster. Längs trädgårdens långsidor växer ännu körsbärsbuskage som troligen utgör lämningar efter båggångar (gång eller väg i parkmiljö, på båda sidor omgiven av häckar eller träd, som sluter sig samman till ett valv).
 
Från början fanns två trädgårdar: västra trädgården (den ännu bevarade) och den östra belägen kring nuvarande härbret. Detta bekräftas också av Linnélärljungen vid sitt besök 1754. 1775 gjordes en uppteckning av trädgården, som redan då var stadd i förfall:
”Östra eller stora Trädgården stenbunden och med helt gamla äppel, päron och körsbärsträn, samt vinbuskar bewäxta à 200 riksmynt per spannland. Wästra Trädgården med fem avsättningar och två gamla stenkummrar efter fordom Wattusprång, beväxt med gamla fruktträn. Berberisbuskar och bärbuskar à 300 riksmynt per spannland. ”
Kålgården värderades till 300 riksmynt spannlandet. Benämningen ”gamla” på fruktträden i detta sammanhang, pekar även det på en minst 100-årig historia bakåt i tiden.
Från 1914 till 1950-talet engagerade sig trädgårdmästare E.J. Lindberg för trädgården, dess fruktsorter och trädgårdens ursprung. Ympris från Källslätten togs tillvara och såldes till Norrland på nya grundstammar. Materialet i Källslätten ansågs frosthärdigt. I detta arbete deltog även den legendariske professor Georg Borgström som var dåtidens förgrundsgestalt inom miljöforskningen. Lindberg uppmärksammade även Gubbäpplet som är en lokal sort uppkommen genom kärnsådd i Källslätten. Text: Mattias Iwarsson

Gubbäpplet

Moderträdet för äppelsorten Gubbäpplet växer på trädgårdens tredje terrass. Trädet finns avbildat 1915 i en artikel (E. J. Lindberg 1917). På bilden kan man se att huvudstammen är mycket grov men har dött/brutits av och en låg sidogren överlevt, delvis liggande på marken. Denna gren ligger fortfarande kvar och har vuxit till liksom ytterligare två liggande sidogrenar. Man kan anta att de liggande grenarna får ett bättre klimat genom att täckas med snö vintertid.
Lindberg beskrev sorten som ett moderträd till sorten Gravensteiner, vilket det naturligtvis inte är. Även en garvad äppelkännare skulle dock vid en hastig titt igenkänna äpplena som Röd Gravensteiner om man bara fick äpplet i handen. Den flammiga röda täckfärgen och även saftigheten överensstämmer väl men fröhusets karaktärer och smaken stämmer inte. Namnet Gubbäpple fick sorten genom att äpplets fruktkött blir mycket mört när de mognar, så mört att till och med tandlösa gamla gubbar kunde äta dem.
 
 
Gubbäpplets utseende
Frukten är medelstor till stor, högbyggt plattrund till valsformig, något plattad på över- och undersidan. Fem åsar höjer sig till låga knölar, varigenom genomskärningen blir något femkantig, foderhåla djup med extra fåror.
Foder stort, halvöppet till stängt, länge grönt hårigt. Skafthåla djup, länge grön, med åsar, trång eller med ensidig rost. Skaft kort och tjockt eller på sidofrukter längre, 20-25 mm, tunt, något förtjockat i änden. Lukt angenäm.
Huden relativt tjock, glatt, fet med grön grundfärg och med röd, kraftig täckfärg i prickar, marmorering och strimmor. Gröna punkter över halva frukten. Kärnhus stort, högt, ovalt, slutet till öppet med många breda till långs (10 mm), ljusbruna kärnor. Foderrör skållikt, med ståndare vid mitten.
Kött grönvitt med gröna kärlsträngar som kan vara lite skära närmast fodret, mycket saftigt, sötsyrligt, vid mognad mjuknande sött med någon mandelarom. En bordsfrukt.
Sorten blir sent bördig och mognar i oktober. Frukten angrips sällan av skorv och trädet verkar fritt från fruktvedskräfta. Trädet växer relativt kraftigt med långa, smala grenar. Härdigt åtminstone till zon 4-5.

Sök på webbsidan

Kontakt

Bli medlem Som medlem i föreningen har du möjlighet att vara med och rädda ett unikt område för framtiden. Vi ger ut två program årligen, ett på våren och ett på hösten. Där berättar vi när arbetsmötena sker och när slåttern blir av. Även andra träffar som årsmöte och ibland resor till andra liknande områden i Sverige annonseras i programmet.

Man kan även vara medlem för att på så sätt ge föreningen sitt stöd när det gäller våra kontakter gentemot myndigheter och markägare.

Det kostar 50 kronor för en fullbetalande och 10 kronor för en familjemedlem att vara med i ett år.
Sätt in summan på föreningens plusgirokonto 88 36 64-5. Ange namn och adress samt antalet familjemedlemmar.